Manuell kontrollmetod bäst enligt studie
Biometria har varit med och finansierat en studie som genomförts av Skogforsk. I studien har Skogforsk funnit att det idag inte finns någon kontrollmetod för stockmätning som framstår som ett bättre alternativ än dagens manuella.
Vi ser fortfarande ett klart behov av ett mänskligt avgörande av ett måttställe. Dessa är centrala och behovet av en expert närvarande kvarstår. De stora fördelarna med klaven är att det är en referensmetod som alla kan förstå, den har hög begriplighet. Metoden ska vara lika över hela landet och vara tillräckligt noggrann och det visar Skogforsks studie att den är. Inte minst är det en metod som har högt förtroende för att alla förstår den, säger Jonas Törnsten, chef för Mätningskvalitet på Biometria.
Jonas Törnsten, chef Mätningskvalitet
Jonas Törnsten säger att barkningen som görs med yxa, eftersom mätningen baseras på underbarksmått, är krävande. Inte minst efter införande av fubmätningen då det även tas ett rotmått på alla stockar där volymbestämning sedan görs. Under vintern är det dessutom av förklarliga skäl än mer ansträngande att barka stockar eftersom barken oftast är frusen.
Skogforsk säger i studien att det finns möjlighet att förbättra dagens kontrollmetod bland annat genom att mäta längd i millimeter, i stället för centimeter och att det kan även går att minska behovet av kontrollmätning, exempelvis genom ökad självdiagnostik av mätramar, som gör att fel i virkesmätningen kan hittas snabbare. För detta kan bland annat information som redan samlas in av mätutrustningarna användas i kombination med IT-stöd och larmsystem.
I en framtid kan man absolut tänka sig att vi använder helt andra mätinstrument men vi har också visioner om att utveckla dataklaven. Studien visar att elektromagnetiska vågor kan ge ett indirekt mått på barktjockleken och det finns skäl att undersöka om även ljudvågor skulle kunna göra samma jobb. Inom exempelvis sportfiske finns riktigt små givare till ekolod och om en sådan byggdes in i dataklaven skulle man kunna få ett underbarksmått presenterat trots att man sätter klavens skänklar utanpå barken. Bara fantasin begränsar oss här, säger Jonas Törnsten.
I studien säger Skogforsk att potentialen i att utveckla stöd, vilken information som redan finns, vilka ytterligare sensorer som skulle vara intressanta samt hur ett IT-stöd/larmsystem skulle se ut, behöver utredas vidare. De menar även att det finns en potential i att nyttja jämförelser med skördardata för att snabbare kunna identifiera fel i industrimätningen.